Jag saknar Stiftgården och konfirmanderna!
Nu tog jag bara några bilder men jag älskar alla exakt lika mycket.
Vi är 51 st konfirmander inklusive mig själv och jag vet inte hur jag ska beskriva dem.
Det är så underbart för liksom alla kunde umgås och det spelade inte roll om man var lång eller kort, smal eller tjock och snygg eller ful :)
Dock var ju ingen ful för alla är JÄTTEFINA!
Vi delade skratt, sorg, glädje, saknad, minnen ALLT!
Man öppnade sig på ett helt annat sätt och det var så skönt att se att alla öppnade sig på samma sätt. Jag blev verkligen starkare och fick bättre självförtroende och självkänsla!
Stiftgården är en plats som jag känner mig verkligen hemma på. Jag trivs där som ingen annanstans! Man är liksom bortkopplad från omvärlden och bara är. Plus att det är så himla vackert där uppe! Alla människor behandlar varandra med respekt. Och ett ord som kan beskriva hela STG är väll kärlek. Alla är så kärleksfulla där uppe och det är mycket kramar och mys!
Jag verkligen älskar och saknar STG och folket där uppe!
Puss
Hanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar